Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprättande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sådana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rättvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare används ett mer induktivtförhållningssätt till teorin.Teori: Studiens teori baseras på lagstiftning och litteratur som berörrättvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det råder osäkerhet i branschen gällandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprättas. Vidare förklaras två tillvägagångssätt för de företag somfrivilligt vill upprätta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstår dilemman kopplade till värdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anställa i statlig myndighet ? en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsrekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet.

Syftet   med   studien   är   att   undersöka   hur   anställda   på   en   statlig   myndighet   upplever   säkerhetsarbetet,   säkerhetsnivån,   samt   om   de   anställda   upplever   ett   säkerhetsklimat.   Insamling   av   data   har   skett   genom   semi-­??strukturerade   intervjuer   med   sex   stycken   anställda   på   en   statlig   myndighet.   För   analys   av   insamlad   data   har   teorier   om   organisationskultur  och  symbolisk  interaktionism  använts,  samt  ett   ramverk   som   integrerar   säkerhetskultur   och   säkerhetsklimat   med   Scheins   tre   kulturella   nivåer   En   diskussion   om   när   människor   i   olika  arbetsgrupper  skapar  olika  klimat,  tar  upp  problematiken,  när   en   arbetsgrupp   värderar   och   har   andra   attityder   gentemot   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån,   än   andra   arbetsgrupper.   Resultatet   tyder   på   att   arbetsgrupper   har   skiljande   upplevelser   av   säkerhetsarbetet   och   säkerhetsnivån   på   arbetsplatsen,   och   visar   på   möjligheten  av  flera  säkerhetsklimat  i  organisationen. .

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera faktorer i samband med uppskjutandet av RR 1:00, Koncernredovisning. Metod: Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats. Den kvalitativa metoden representeras av intervjuer med två auktoriserade revisorer och den kvantitativa av en e-postenkät ställd till 50 slumpmässigt utvalda börsnoterade företag. I analysen har vi sedan jämfört våra undersökningsresultat med befintliga rekommendationer och artiklar. Slutsatser: De företag som väntat med tillämpningen av RR 1:00 vann tid att anpassa sig och hade möjlighet att påverka sitt resultat.

Sedan år 2005 är noterade företag skyldiga att följa internationella redovisningsstandarder, IFRS. IFRS är ett principbaserat system vilket medför att standarderna tillämpas olika. Därmed försvåras jämförbarheten mellan företags koncernredovisning. Jämförbarhet är en av de kvalitativa egenskaper som redovisningen bör uppfylla enligt IASB, organisationen som tar fram IFRS. Syftet med den här uppsatsen är att utreda vilka förväntningar redovisningsexperter har på utvecklingen av jämförbarheten mellan företags koncernredovisning samt identifiera vad experterna anser talar för och emot en förändrad jämförbarhet.

Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)Lärosäte: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingTitel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana KaramehmedovicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål.

Statens institut för rasbiologi i Uppsala var det första i sitt slag att öppna i världen. Statlig utsovring av undermåliga människor diskuterades på många håll men förverkligades bara i ett fåtal länder. Bland dem hörde Sverige till pionjärerna. Efter andra världskriget blev det tyst om institutet i Uppsala. Det som en gång var rikets stolthet blev nu något det inte talades öppet om.

Från och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, där företagets redovisningsenheter ska delas in i primära och sekundära segment, baserade på antingen rörelsegrenar eller geografiska områden. Redovisningsrådets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen är att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen är att rekommendationen inte tar hänsyn till enproduktföretag.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation på svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen är att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation på svenska statligamyndigheter. Med utgångspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrågor:1. Var hämtar den strategiska kommunikationen på en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag..